Friskvårdsbidraget, en stor investering
Det måste vara enkelt för medarbetare att nyttja olika friskvårdsförmåner, visar en ny studie. Några av framgångsfaktorerna är friskvårdsportal, ett friskvårdsbidrag i nivå med marknadspriser och faciliteter in-house.
I en studie från Mälardalens universitet har doktorand Oskar Halling Ullberg, tillsammans med professor Katarina Bälter undersökt hur svenska företag implementerar hälsofrämjande åtgärder, för att underlätta fysisk aktivitet bland kontorsanställda. Resultaten av studien ger oss insikter om vad som verkligen driver framgång i företagens friskvårdsstrategier och betydelsen av företagskulturen.
Friskvårdsbidraget, en stor investering
Studien baserad på åtta företag med tusentals anställda visar att företag investerar betydande summor i friskvårdsbidrag. Mellan 40 000 till 16 miljoner kronor i det riktigt stora bolagen under 2020. Företagen i denna studie erbjuder generösa friskvårdsbidrag, där de flesta ligger över 2 000 kronor, och vissa går upp till 5 000 kronor. Detta står i kontrast till många kommunala bolag som 2023 endast erbjuder 1 500 kronor.
Nyttjandegraden av bidraget varierade mellan 29 och 84 procent, men en intressant observation var att en ökad nyttjandegrad kopplades till en höjning av bidraget till 3 000 kronor och införandet av en friskvårdsportal. En friskvårdsportal erbjuder inte bara en överblick över tillgängliga aktiviteter utan eliminerar även administrativa hinder som kvittoredovisning. En stor andel av de anställda använder bidraget till gymkort men bidraget användes även till personliga tränare, träningsprogram, paddeltennis eller massage. Men även till tillfälliga aktiviteter som ett liftkort när man åker till fjällen en vintervecka. Dock återstår frågan vilka hälsoeffekter företag får av stora investeringar i friskvårdsbidrag samt förmånsportaler.
Syftet med friskvårdsinsatser
Företagens investeringar i friskvård handlar inte bara om att främja hälsa utan också om att positionera sig som attraktiva arbetsgivare. Det handlar om "kringtänket", där företagen skapar en attraktiv arbetsplats och miljö som uppmuntrar hälsosamma vanor under arbetsdagen. Förslag och initiativ från anställda visar sig vara avgörande för företagens beslut om hälsofrämjande tjänster. Detta sträcker sig från bekvämligheter som omklädningsrum och gym till initiativ som promenadmöten, aktivitetstävlingar, motionslopp och hälsosam mat på kontoret.
Kontoret som arena för hälsa
I en tid där nästan 60 procent av arbetstagarna i Sverige befinner sig på kontor, är det avgörande att se kontoret som en plats för hälsofrämjande arbete. Oskar understryker vikten av att erbjuda naturaförmåner som tillgång till gym och personliga tränare. Han betonar också att kommunikation och miljöfaktorer spelar en avgörande roll för hur anställda utnyttjar förmånerna, och det är här företagskulturen spelar en avgörande roll. Utmaningen ligger i att balansera finansiella intressen mot medarbetarnas tid och hälsa.
Friskvårdsbidraget och annan friskvård är mer än bara förmåner; det är en investering i anställdas hälsa och välbefinnande samt en strategisk satsning för att forma en attraktiv företagskultur. Genom att integrera hälsa i företagsidentiteten skapar företag inte bara en hälsosam arbetsplats utan positionerar sig också som attraktiva arbetsgivare.
Vill du veta mer kring ämnet?
Ta del av studien i sin helhet: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpubh.2023.1175977/full
LinkedIn: Framtidens hållbara kontor
Hemsidan: SOFCO.se
Om Framtidens hållbara kontor SOFCO vid Mälardalens universitet
Syftet med SOFCO är att utveckla koncept för framtidens kontor som främjar ett hälsosamt arbetsliv och livsstil samt bidrar till hållbar utveckling. Resultaten bygger på empiriska data från kontorsbaserade interventionsstudier som kommer att utformas och analyseras tillsammans med aktörer på kontorsmarknaden samt en storskalig befolkningsbaserad kohortstudie av kontorsarbetare.
Om Oskar Halling Ullberg
Doktorand i folkhälsovetenskap.
Legitimerad Fysioterapeut med examen från 2016 vid Mälardalens universitet. Erfarenhet av arbete inom primärvård och idrottsmedicin.
Mastersexamen i träningsfysiologi och medicin vid Örebro universitet.
Mitt forskningsområde är framtidens hållbara kontor, med fokus på hållbarhet, livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Jag har en bakgrund inom fysioterapi, träningsfysiologi, medicin och nutrition. Mitt intresse för forskning inkluderar även andra kost- och livsstilsrelaterade faktorer som påverkar hälsa.
